Vad innebär riktvärdet om 1,5 TWh?

I den nationella planen står det att omprövningarna av vattenkraften ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Som en del i detta anges ett nationellt riktvärde för hur mycket årlig produktion från vattenkraften som kan förloras i samband med anpassningen till moderna miljövillkor, utan att detta innebär en negativ påverkan på tillgången till vattenkraftsel.

Riktvärdet som de tre NAP-myndigheterna (Havs- och Vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska Kraftnät) har föreslagit i planen är 1,5 terawattimmar (TWh).

Därefter har olika huvudavrinningsområden (även kallat HARO, ett geografiskt område satt utifrån vattendrag) tilldelats hur stor del av det nationella riktvärdet som vattenkraften i det huvudavrinningsområdet bör belastas med. Detta är tänkt att användas som stöd när vattenmyndigheterna beslutar om kraftigt modifierade vatten och undantag från miljökvalitetsnormerna. På så vis ger riktvärdet vägledning om var tillgången på vattenkraftsel har så stor betydelse för samhällsnyttan att det bör inverka på de miljökrav som ställs på verksamheterna inom området.

Det sammantagna nationella resultatet av omprövningarna är på så vis tänkt att ge största möjliga nytta för effektiv tillgång till vattenkraftsel samtidigt som bästa möjliga miljönytta uppnås. Riktvärdet och hur det fördelas på olika huvudavrinningsområden är dock inte en gräns för vilka miljövillkor som kan föreskrivas i prövningen för en enskild vattenkraftsanläggning. I varje prövning måste hänsyn också tas till andra aspekter, till exempel klimatnytta, kulturmiljö och omgivningen runt anläggningen. Riktvärdet på 1,5 TWh innebär därför inte ett åtgärdstak för miljöåtgärder.

Det riktvärde som finns i nationella planen avser endast elproduktion, och inte begränsningar som prövningarna kan medföra på vattenkraftens reglerförmågor, elberedskapsförmågor och bidrag till kraftsystemstabilitet.