Indexering av takbelopp och kostnader
Takbeloppet som tillämpas kommer att indexeras årligen. Indexeringen innebär att beloppet som utgör den maximala finansieringen per verksamhet uppdateras (indexeras) över tid.
På samma vis som takbeloppet indexeras kommer också den finansiering som en verksamhetsutövare har fått att indexeras. Det görs för att kostnaderna och takbeloppet ska bli jämförbara med varandra. Utbetalningar av ersättning indexeras utifrån det år då de beslutats, det vill säga attesterats, av Fonden.
För verksamheter som har antagits till Fonden finns i Bubblan en flik där man kan följa hur utbetalningarna som beviljats i projektet förhåller sig till takbeloppet.
Indexeringen av takbeloppet och finansiering som verksamhetsutövaren fått sker enligt SCB:s Konsumentprisindex med konstant skatt (KPI‑KS) för januari (M01) varje år. Prisindex KPI-KS publiceras på SCBs hemsida. Här på Fondens hemsida finns en tabell där prisindex och takbelopp framgår för respektive år.
Vad är ett prisindex?
Ett prisindex är ett mått som visar hur priser för en förutbestämd korg av varor och tjänster förändras över tid. Prisindex kan därför användas så att köpkraften för pengar förblir stabil över tid genom att justera för förändrade priser (inflation). Det finns många olika prisindex vilket ger möjligheten att använda ett prisindex som är specifikt för den vara eller tjänst som ska indexeras.
Ett prisindex har ett basår som startar med ett basvärde om 100 och förändras sedan med varukorgens prisutveckling. Om priserna i varukorgen ökat med 2,0% under ett år sedan basåret, då uppgår indexvärdet efterföljande år till 102 (100 multiplicerat med 1,02).
Vad är syftet med ett prisindex?
Ett prisindex syftar till att kunna följa prisnivån över tid genom att mäta prisutvecklingen på varor och/eller tjänster.
Vad är skillnaden mellan nominella och reala belopp?
Nominella belopp avser belopp uttryckta i löpande priser. Det innebär att det nominella värdet av 100 kronor är detsamma oavsett vid vilken tidpunkt man mäter. Reala belopp anges i fasta priser. Reala belopp är justerade för prisförändringar (inflation) och visar därmed hur den underliggande köpkraften utvecklats. Genom att omvandla nominella värden till reala kan ekonomiska värden jämföras mellan olika tidsperioder på ett rättvisande sätt.
Vad används prisindex till?
Prisindex används t.ex. för att automatiskt justera betalningar, skatter och kontraktspriser. Exempelvis används konsumentprisindex (KPI) för att följa hur konsumentpriser förändras i samhället. KPI används t.ex. av myndigheter för att justera gränsen för statlig skatt, ökning av maximal ersättning från Försäkringskassan m.m.
Prisindexering är en naturlig del av avtal för större investeringar eftersom både köpare och säljare kan komma överens om ett pris idag som sedan förändras till dagen då investeringen genomförs beroende på samhällets prisutveckling.
Vem tar fram prisindex?
Statistikmyndigheten SCB tar fram prisindex. SCB är en stor marknadsaktör inom prisindex i Sverige och de tar fram prisindex till både offentliga och privata uppdragsgivare. SCB tar även fram prisindex KPI-KS som används för indexering av Vattenkraftens Miljöfond.
Vad är prisindex KPI-KS?
Indexeringen av takbeloppet och finansiering som verksamhetsutövaren fått sker enligt SCB:s Konsumentprisindex med konstant skatt (KPI‑KS) för januari (M01) varje år. KPI‑KS är en variant av Konsumentprisindex (KPI) som mäter hur priserna på hushållens konsumtion förändras över tid, men där effekterna av ändrade indirekta skatter och subventioner har tagits bort. Därmed erhålls prisutvecklingen som om inga skatter hade ändrats. En skattehöjning på någon produkt i varukorgen innebär att KPI stiger medan KPI-KS inte påverkas. Därför blir inflationen vid en skattehöjning lägre enligt KPI-KS än enligt KPI.
Läs mer om KPI-KS här.
Varför indexeras takbeloppet och kostnaderna?
Vattenkraftens Miljöfonds totala medel för utbetalning av Finansiering uppgår till 10 miljarder kronor i 2018 års penningvärde. Eftersom Vattenkraftens Miljöfonds totala medel indexeras årligen kommer även takbeloppet att indexeras. Till följd av detta kommer också beviljad finansiering till verksamhetsutövare att räknas om årligen enligt samma index. Detta görs för att takbeloppet och beviljad finansiering ska kunna jämföras med varandra. Jämförelsen görs genom att Vattenkraftens Miljöfonds medel och utbetald finansiering indexeras till samma år (dvs samma penningvärde/köpkraft).
Exempel: 100 kronor i köpkraft för ett par år sedan motsvarar inte 100 kronor i köpkraft idag, eftersom priserna har stigit (dvs man får mindre för 100 kronor idag jämfört med vad man fick för ett par år sedan). Genom indexering räknas 100 kronor om till vad samma kostnad hade varit i dagens penningvärde, så att jämförelsen justeras för prisutvecklingen.
Av detta skäl behöver både takbeloppet och den finansiering som verksamhetsutövaren erhållit indexeras. Genom att indexera båda beloppen säkerställs en rättvis och konsekvent hantering av Fondens medel.
Hur indexeras kostnader och takbelopp?
För att räkna om en kostnad i 2022 års penningvärde till 2026 års penningvärde läses KPI-KS indexvärde av för år 2026 (indexvärde 125,5) och år 2022 (indexvärde 104,4). Det innebär att 100 kronor i 2022 år penningvärde motsvarar 120 kronor i 2026 års penningvärde (100 kronor multiplicerat med 125,5, sedan dividerat med 104,4).
På samma sätt kan vi beräkna att 100 kronor i 2026 års penningvärde motsvarar 83 kronor i 2022 år penningvärde (100 kronor multiplicerat med 104,4, sedan dividerat med 125,5).
Detta är samma princip som Fonden använder för att indexera takbeloppet och historiska utbetalningar till ett specifikt år så att jämförelsen mellan nedlagda kostnader och takbelopp blir rättvis och korrekt.
Ett annat sätt är att beräkna nuvärdesfaktorer till ett visst års penningvärde (t.ex. år 2026) genom att dividera respektive års indexfaktor med 2026 års indexfaktor. När en kostnad sedan ska räknas om till 2026 års prisnivå multipliceras det nominella beloppet för kostnaden med nuvärdesfaktorn för det år då kostnaden uppstod. I grafen nedan illustreras hur kostnader på 100 kronor räknas om till 2026 års penningvärde för olika år med hjälp av nuvärdesfaktorerna ovan.
