close

Pilotprojektet i Ljungan

”Det är många perspektiv som tillsammans ska lösa en uppgift”

Från Helags till Bottenhavet rinner Ljungan, en älv om knappt 40 mil. Det är den åttonde största producenten av vattenkraft av Sveriges älvar och bland de första att anpassas till moderna miljövillkor. 

Med två större Natura 2000-områden, 15 större vattenkraftverk och en föreslagen produktionsminskning på 0,5 procent finns det mycket att ta hänsyn till i pilotprojektet Ljungan.

”Här finns flera av de olika målsättningar och viljor som kommer finnas i många processer framöver”, säger Elisabeth Undén, en av tre projektledare för Ljungan. ”Det är många perspektiv som tillsammans ska lösa en uppgift – att göra något bra ännu bättre.”

I projektgruppen för Ljungan hittar du Länsstyrelserna i Jämtland och Västerbottens län, Vattenregleringsföretagen, vattenkraftsägare och Vattenkraftens Miljöfond. Projektet ska vara klart sommaren 2021. Efter projektet återstår att slutföra den formella samverkansprocessen, som leds av Länsstyrelsen. Därefter ska vattenkraftsägarna i Ljungans huvudfåra lämna sina ansökningar med föreslagna åtgärder till Mark- och miljödomstolen i februari 2023.

Visa hela rutan
Vy vid Hermansboda kraftverk
Skålsjödammen

Viktigt med flexibelt arbetssätt

Att testköra samverkansprocessen är ett av pilotprojektets syften. Det arbetas intensivt med olika metoder för att värdera åtgärder. Metoder där alla får vara med, dela sina perspektiv och lyssna på andras.

”Vi försöker hitta svar på frågor som: Hur ska vi göra egentligen? Vilka metoder ska vi använda i vilket steg? Hur når vi största möjliga nytta för såväl miljö som elproduktion?” säger Elisabeth. ”Tillsammans försöker vi bedöma en åtgärds potential med tanke på miljö, produktion av el, påverkan på reglering, kostnad, och påverkan på kulturlandskapet. På så sätt hoppas vi kunna hitta underlag som vi kan vara överens om och komma framåt med.”

Pilotprojektets arbete har varit indelat i grupper med olika fokus – biologi, kulturmiljö och kraft. Grupperna återspeglar ingångsvärdena för beslut. De har mött varandra i workshoppar, som ökat förståelsen för varandras fokus och skapat en gemensam kunskapsbild.

”Indelningen i grupper har varit ett framgångsrikt koncept för att få ut så mycket kompetens som möjligt från både myndigheter och vattenkraftägare. Komplexa arbetsuppgifter har blivit mer hanterbara” säger Elisabeth. ”Andra framgångsfaktorer har varit det flexibla arbetssättet, att lyssna på varandra och att alla deltagare avsätter tillräckligt med tid.”

”Vi hoppas att det arbete vi gör nu ska vara till nytta framöver, för samverkansprocessen och i genomförandet av den nationella planen för omprövning av vattenkraft. Att vi tillsammans kan lägga en bra grund för att göra vattenkraften mer hållbar.”

På slutseminariet i augusti 2021 kommer projektgruppen presentera olika scenarier av åtgärder som på olika vis ger goda resultat för elproduktionen och bättre villkor för livet i vattnet.