Sista veckan i september spenderade Fondens projektledare, Josef och Joakim, tre heldagar vid Norrbottens mäktiga vattendrag. Totalt besöktes tio anläggningar av varierande storlek och utformning. Den här gången var det dags att gästa de anläggningar vars tillstånd ska omprövas i domstol i september 2023 eller tidigare och resan förde oss till Torneälven, Piteälven, Sangisälven, Lillpiteälven och Alterälven.
Hösten är en vacker tid att tillbringa i vårt nordligaste län. De kritvita björkstammarna står som facklor med sina guldgula löv bland tall och gran. Ingemar Perä från Länsstyrelsen Norrbotten som agerade färdledare under resan lärde oss att detta fenomen kallas för ruska på finska. Efter nattåget upp till Luleå samåkte Fondens projektledare med Ingemar och Lina från Länsstyrelsen i Norrbotten. De långa avstånden gjorde att vi fick gott om tid till intressanta samtal om de utmaningar och möjligheter vattenkraften i Sverige står inför.
Resan inleddes med en heldag vid Piteälven och Skellefteå Krafts anläggningar. Sikfors kraftverk är en imponerande syn med sin ikoniska järnvägsbro rakt ovanför dammkrönet. Här studerade Fonden bland annat den fiskväg som byggdes vid kraftverket redan år 1992. Idag använder fler än 3000 laxar och öringar fiskvägen för att passera kraftverket och i år var antalet passager rekordmånga.
Dagen därpå satte vi kurs norrut från Luleå genom skogen mot Kengis bruk – en småskalig anläggning som använder en liten del av Torneälven för att producera elektricitet. På bruksområdet ligger Sveriges nordligaste herrgård och Kengis bruk är ett populärt resmål för fiskeintresserade. Ett gott exempel på hur många intressen kan förenas i samma vattendrag. Den ekologiska statusen i Torneälven är god och lax och öring kan obehindrat passera det småskaliga kraftverket som levererar förnyelsebar el till gårdens verksamheter.
Förhållandena här uppe är speciella och skiljer sig från vattendragen i södra Sverige. I norr varierar flödena mycket mellan årstiderna och det krävs stort kunnande för att anpassa anläggningarna efter den kraftiga vårflod som uppstår varje år. Dessutom påverkar isbildningen driften av anläggningarna och vid avsmältningen kan flytande is täppa till hela vattendrag och orsaka stora bekymmer – både för kraftverksägare och de som bor nära vattendragen.
”Det är väldigt givande att få se alltifrån Skellefteå Krafts storskaliga anläggningar till de mindre, egenkonstruerade verken som drivs av lokala entreprenörer. Att ha en nära dialog med verksamhetsutövarna och komma ut i fält är ovärderligt för oss för att få bättre förståelse för hur vi kan skapa största möjliga miljönytta med de medel vi har”, säger Josef på Fonden.
Stort tack till alla engagerade människor för gästfriheten och att ni delat med er av era erfarenheter. Vi på Fonden ser mycket fram emot fortsatt samarbete!